Idag slutade jag faktiskt tidigt, men jag kan lova att det var jobbigt att gå upp imorse. Men jag är absolut inte trött nu, inte lika jobbig dag idag. Hade mest 8.or och 9:or och dem säger nästan inte ett enda ord, utan jobbar bara på. Fast jag tror inte heller alla vågar fråga mig om hjälp om dem inte förstår någon uppgift. Kanske för att jag känns lika gammal som dem!? Fast en grej jag har märkt hos mig själv dessa två dagar är att det går bra att tala inför en stor grupp. Att redovisa och tala inför folk som kollar på en är det värsta jag vet. Men nu har jag inte tänkt på det allsoch jag är faktiskt ganska stolt över mig själv och det känns som att den rädslan börjar försvinna.

När jag kom hem kollade jag min mobil och såg att jag hade ett missat samtal, ett nummer jag inte kände igen. Men personen hade även lämnat ett meddelande på telefonsvararen. Och gissa vem det var. Det var dem från hårstylisterna, där jag var på intervju för cirka 2-3månader sedan. Jag ringde upp och dem frågade om jag var intresserad av att börja jobba hos dem. Och jag kan lova att det var världens bästa känsla att säga:
- nej tyvär jag har redan ett annat frisör jobb, men tack ändå.
Hur skönt som helst, vill verkligen inte jobba där nu när jag hört massa skit om dem.

Imorgon ska jag ej jobba, och på morgonen skjutsar förhoppningsvis pappa hem mig till min lya, så får jag se vad jag ska hitta på under dagen. handla mat är ett måste!